snyft


fyyyfan. satt här i godan ro och sen börjar jag helt random tänka på alanya och det slutar med att jag sitter och storbölar (???) för jag vill tillbaka så mycket. det känns som jag aldrig varit där och det känns så jävla trist och sjukt att vara i umeå, det är så grått här. fyfan vad jag vill tillbaka, bara få göra om den där veckan. det var verkligen den roligaste i mitt liv.

jag saknar att gå längs klubbarna och det är så jävla varmt att man dör, att sjunga det högsta man kan och inte bry sig ett skit, att dansa på klubbarna och bara släppa loss (vilket jävla fult uttryck) och musiken är så hög och bra och man tänker inte på något dåligt alls. jag saknar att dö av garv åt anton och "säääs". jag saknar att bara gå från klubb till klubb och det är gratis och sjunga med i låtarna. jag saknar att åka taxi ner till klubbarna och man är så taggad att man bara vill skrika och jag saknar att vattnet i havet var varmt till och med på nätterna och att nattbada och jag saknar att skratta åt fula turrar som patetiskt försöker ragga, jag saknar den äckliga gubben i vattnet som simmade runt oss i en jävla cirkel och jag saknar piraten vi såg vid "piratskeppet", jag saknar att ligga vid poolen och frätas sönder och göra kanonkulan och att skratta åt 50-åringen som älskade ibi, jag saknar att äta nudlar på ballan speciellt med orientalisk smak, och jag saknar att ta powernaps i vårat rum och att efter det börja fixa sig även fast man ändå svettades bort allt smink och ändå satte upp håret av värmen. jag saknar turreragget, jag saknar till och med murat med sin jävla hatt, jag saknar att dom spelar samma låtar i baren, jag saknar halmstadsgänget och jag saknar hur de ropade "UMEEEEÅÅÅÅ" med sin dialekt mot våran balkong, jag saknar hettan som dödade en OCH JAG SAKNAR STÄMNINGEN SÅ JÄVLA MYCKET. kan någon snälla bygga en tidsmaskin så man får göra om allt igen?



jag tappade bort min jävla sandal när vi nattbadade och JAG LOVAR den var spårlöst försvunnen, sen när vi återvände hittade agnes den och den låg typ en meter ifrån där vi lämnade kläderna... ba.. aja








bilderna förklarar inte ens hur kul det var. det finns så mycket skratt bakom alla. ett hett tips till alla som läser är att dra utomlands med taggade vänner för det var verkligen så jävla värt det.
/hannele

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0